Frun (afsides). Jo! det här är charmant!
Ernest. Ni svarar inte?
Cecile (afsides). Hon afvisar honom säkert! .
Frun. Hvad vill ni att jag skall svara? Öfverraskningen . . min rörelse — —
Ernest (lifligt). Ni samtycker? . (till Cecile) Se så, mamsell! tror ni nu att jag skall kunna hindra er ifrån att begrafva er i ett kloster?
Frun (afsides). Hvad säger han?
Cecile. Ja, jag ser att ni kommer att utöfva mycket välde öfver min tant . . men jag hoppas finna ett medel att undslippa ert förhatliga tyranni!
Frun (afsides). Hvad nu . . hon är stört . . upprörd? . .
Cecile. Ja, jag skall finna det, och då — —