Och ändå fanns han en morgon liggande död i sin säng, till hälften förbränd. Rummet var fullt med 66 rök, och elden hade börjat i sänghalmen utan att dock sprida sig i rummet. Hur det gått till, vet ingen.
Men sägnen om alla dessa ogärningar lefver alltjämt kvar, och det dröjde länge innan någon ville flytta in i gården, ty det påstods, att där alltjämt spökade och att hemska läten, suckar och stönanden hördes därinne vid midnattstimman.
När man ska ritas af.
Bilder från fotografiens barndomsår.
— Där hände bra många märkvärdiga ting i slutet af 1850-talet: först fick Sissa Bengt Mårtens trillingar, och något sådant hade aldrig händt förr här i Magerdala. Se’n kom den stora kometen, och om han nu var ett Guds ris, som prästen sa, eller en stor vilsekommen stjärna, som andra små vilsekomna stjärnor rände efter, liksom fruntimmerna ränna efter en vinkelpredikant — som skolmästaren sa — ett är visst: den hade nödår i spåren, och på många ställen fick man vara glad, om man kunde skaffa nog ärtabröd eller bröd af blandade agnar och potatisskal, berättade klockaren i Magerdala en gång.
Men så en sommar kom någonting, som var vida märkvärdigare än både kometer och missväxt samt bragte gummorna att häpna och gapande ängsligt hviska om den antikristiska nöden eller världens undergång. Det var ett förfärligt vidunder, som drog fram på Skåneslättens vägar och skrämde skjutsar i sken.
Först kom en häst. Vare det nog sagdt, att han troligen var stamfar för de sedan så sorgligt beryktade Ottenbykrakarna! Och i hasorna på hästen rullade mödosamt och gnisslande en väldig tingest, som liknade 68 ett litet hus eller godsvagn. På dess ena sida stod: AUSTRALIA.
En kolportör, som händelsevis uppehöll sig på orten, förklarade, att det måste vara de märkliga djuren i Uppenbarelseboken: lejon och hvalfiskar, örnar, krokodiler, pelikaner och kanske Behemoth eller Leviatan, som stå i Jobs bok. Det blef skräck hos dem, som hade onda samveten att bära på, och Marna Snickarens kom in till Karna Toffelmakarens med gråtande tårar i ögonen och två tjog ägg i en korg, dem hon olofligen tillägnat sig från Karnas höna, när denna gick och värpte i grannens potatisland.