Bergmästaren sade:
— Har Barbro gjort mig förtret, så får hon väl tid att göra det gott igen. Nu har jag gjort mitt och här är det.
Han knäppte upp rocken, tog fram ett tjockt dubbelvikt papper och räckte Barbro.
— Här är Hilleborn.
Barbro stirrade på papperet, hon tog det försiktigt mellan fingerspetsarna, vecklade upp och läste den första raden i köpekontraktet.
— Undertecknade herr kommerserådet och riddaren B. E. Bourmaister —
Hon gick hastigt bort till fönstret, men hon fortsatte icke att läsa. Hon stirrade upp mot Raslingevägen. Efter en stund vände hon sig åter till bergmästaren. Hon skakade leende på huvudet.
— Är detta Hilleborn? De här svarta snirklarna och strecken. Annat hade jag föreställt mig —
— Men är det Hilleborn, återtog hon, och är Hilleborn mitt, så skänker jag det åt min far, Petter Backe.
Bergmästaren sade: