Jaså, sa prästen. Då tör hon ha beskyllt honom för stöld eller andra oegentligheter, och det kan stämma med det oväntade avskedet.

Där högg kyrkoherden i sten! skrek Ludwig förargad. Och plötsligt givande efter för sin pinsamma och tyranniska sanningskärlek fortsatte han buttert:

Flickan sa, att hennes nåd kunde vara lagom sträng om dagarna, när hon själv gick till förvaltaren om nätterna. Undra sen på om att han blev arg, helst drängen hörde på—

* * * * *

Det är möjligt att en viss anständighetskänsla parad med ömkan skulle ha avhållit damerna Willman från att kommentera det sensationella avslöjandet, ifall den första djupa tystnaden brutits på ett värdigt och avledande sätt. Olyckligtvis blev det herr generalagenten för konstgjorda fåglar, som först tog till ordet. Han var inte situationen vuxen, eller rättare sagt: han var alldeles bakom flötet. Hans älsklingsfågel var krossad och trots den sena timmen hade han icke fått upptaga en enda order. Han var själv sorgsen och orolig, och som alla sorgsna och oroliga trodde han sig omgiven av idel glada, lyckliga och skämtsamma varelser. Därtill kom, att de för honom ovanliga vinerna och likörerna avtrubbat hans eljest skarpa omdöme. Han brast i ett spasmodiskt fnitter och utropade:

Ack, lilla hennes nåd, nu är rätta stunden att köpa två små fåglar: en för er själv och en för er vän. Minns ni inte, hur jag och min älskade Judit signalerade till varandra? Det är praktiskt! Det är poetiskt. I längden också billigt på grund av spelverkets outslitlighet. Och det blir ett minne! Då hösten kommer och åldern, och vintern och den stora tystnaden—tryck på knappen och vår och ungdom äro åter där! Då näktergalen tiger, hennes nåd, då sjunga mina fåglar!

Ludwig tog honom i armen och viskade vänligt: Om herr generalagenten tiger, lovar jag att köpa ett halvt dussin! Generalagenten teg och antecknade ordern. Men damerna Willman gingo till attack:

Besynnerligt! sa doktor Karolina. Besynnerligt att detta skulle hända dig, kära Olga, som av vår mor alltid framhölls som ett exempel på självbehärskning. Besynnerligt ehuru icke alldeles oväntat. I alla händelser katastrofalt! Herr Brut är dock en tjänare. Han hör inte till vår sfär. Det kan bli en obehaglig historia.

Obehaglig eller ej, genmälte Betty, så är den psykologiskt intressant. Bort från erotiken kommer i ett nytt ljus. Rörelsen blir mig mera sympatisk, ty det ligger ett verkligt patos bakom och ett stort moraliskt fallissemang.

Menar ni verkligen, att hon är kär i honom? undrade Lizzy. I så fall blir hans avsked en gåta.