Lizzy svarade:
Det vore ljuvligt att vara kvinna till sitt fyrtionde år och därefter man.
Vad skulle det vara bra för? frågade fru Olga.
Lotten rev sig i de röda testarna, tryckte sin pincené djupare in i den köttiga, sargade näsryggen och lät kindernas massor sjunka i ett sorgens minspel. Hon svarade:
Jag sitter och tittar på gummorna och då måste jag fråga mig själv: Vad ska jag ta mig till, när jag engång upphört att behaga? Jag blir drinkare. Säkert.
Lizzy slöt ögonen och mumlade:
Jag känner bara ett rus—det erotiska.
Fru Olga ringde med nycklarna och gick.
På en annan bänk sutto doktor Karolina och Betty Willman med den sokratiska näsan. När fru Olga nalkades denna bänk hörde hon doktor Karolina i ganska upphetsad ton säga:
Det är sant, att jag lyfter högt, men det gör jag, därför att jag är renlig. Jag är hygieniker jag, min lilla vän. Jag vill inte gå omkring med kjolar doppade i smuts. Jag är fanatiskt renlig.