"Så säger ock Salomo: Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med wishet, han skall friad varda."
Vartill Paulus i första Episteln till de Corinthier, 3 kapit. 19 vers genmäler:
"Ty denna wärldens wishet är galenskap för Gud, efter som skrivet är:
Han griper de wisa uti deras klokhet."
Det var texten, och nu kom utläggningen.
Men luften under lövvalvet var solljum, skriften svårtydd och meningen undersam, ty ord stod mot ord som två stångande gumsar.
Så att mor hade icke hunnit särdeles långt, då Daniel tillkännagav, att en resande höll sitt intåg genom södra grinden.
Ett ståtligt ekipage fast skamfilat, åldrigt, rangligt.
Det är Frönsagreven, sade Daniel och drog sig närmre mor.
Då blir jag sittande, sade gumman.
Ty med greven på Frönsafors hade folket i Sutre ingen samfärd.