Och han tog gästgivarns hand, som varken gavs eller vägrades. Så snöt han sig, torkade svetten från halslinningen och fortsatte:
Vem som har skrivit, det lämnar jag osagt. Träsken stampa lite i krubban, men han står nog för sitt namn. Och det ska gästgivarn också göra. Vi ska tänka oss för, innan vi skyller varann för det ont är. Än så länge är vi go' vänner allihopa. Och länsman ligger och snarkar hos sin käring i Stenshult. Vi ska inte väcka den, inte. För kommer den fulingen så snokar kan igenom hela Sutre från källaren upp till vinden. Det gör han. Ända upp på vind snokar han, fulingen. Så vi ska tänka oss för. Nu skriver vi namnet i två ord, som vi brukar, så ser det bättre ut.
Inte! svarade gästgivarn, drog sin näve ur länsmans. Nej, inte om jag finge tre tusen kontant. Skulle jag skriva mitt namn på den skojarns papper? Inte! Jag har hållit mig ifrån honom så långt jag orkat. Men han smiter av sig som tjära. Skulle jag godkänna honom med vett och vilje och gå i borgen? Nej, inte!
Han höjde rösten för varje inte, och de sista orden bölades fram. Länsman talade alltjämt lågt och förtroligt, men med ökat allvar i rösten. Han vek ihop papperet, vek åter upp det, pekade.
Ska det heta, att Lars Larsson nekar för namnet?
Det gör jag.
Och han drog sig baklänges, som om orden skrämt honom. Men länsman högg kvickt tag i rockskörtet, stoppade flykten.
Tänk sig för, sade han. Och fortsatte viskande. Gästgivare. Jag ska säga hur det är. Jag vill ha saken på säkra sidan. Jag vill, att det ska vara äkta alltsamman. Inte för gästgivarns skull: jag kommer inte att kräva honom på ett öre. Men den där lurifaxen kan hitta på att vägra i vändningen, bara för att spela mig ett spratt. Det är han karl till. Om han så ryker in själv på kuppen. Därför, si! Måste det vara äkta allt igenom. Men gästgivarn står ingen risk, se! För jag släpper inte lurifaxen förrän han har Luthers pengar i handom. Och så tar jag mitt, så nu skriver vi, gästgivare, nu skriver vi —
Men gästgivarn svarade:
Jag tar inte den skammen att skriva mitt ärliga namn på hans skojarepapper. Nej, inte!