Vad är det med dig? frågade hon, lågmält.
Flickan stirrade på lyktan. Munnen tuggade med ett smackande, sväljande ljud, som om hon haft ett betsel mellan tänderna.
Gumman sade:
Är det greven som varit efter dig?
Då skrek hon till. Gumman blev askgrå i ansiktet, men talade lågmält och lugnt.
Du kunde väl värja dig, vet jag?
Flickan nickade, så att nacken slog en lång trumvirvel mot dörrspegeln.
Nåja, då så, sade mor i Sutre.
Flickan grep henne plötsligt i armarna, hårt så att naglarna skuro halvmånar i skinnet.
Mor ska inte säga något åt Daniel.