En stor, stor örn, upprepade Lasse.
Mor i Sutre svängde sin stav, icke för häftigt dock, ty ställningen var obekväm och varje rörelse förorsakade smärta.
Packa er hädan, sa jag! Laga er bort!
Basilius bytte fot, därpå sade han:
I jonse såg jag en stor huggorm. Den var välan så stor som en kvastkäpp.
Den ligger välan vid köksten och gonar sig.
Den hålen visste, att mormor hade ormskräck. Om ej för egen räkning så för ungarnas. Och nu märkte han med glädje, att gärsgårn begynte åma sig och knastra.
Men mor i Sutre såg den ledes list och sade:
Nämn'et för gästgivarn så slår en ihjäl en.
Gästgivarn går för plogen.
Säg'et åt pigan då.