Basilius svarade:
Kärran står i lidret. Och hon, som låg i, sitter vid bordet i storstugan.
Raggen släppte sitt tag.
Det var lett, sade han. Men när pojken ville gå förbi högg han honom ännu en gång i axeln, sade:
Det var en flicka här i jonse som lovte oss mera välling.
Jag ska minna henne om'et, sade Basilius, slingrade sig lös. Raggen återvände till grinden, slog sig ned i diket bland kamraterna.
Han sade:
Änten är det den håle eller är det han.
Och han tillade:
Vi väntar väl, får vi se.