—Nå, hur ha vi det med brandförsäkringen?
—Jag—jag vet inte—
Elis Eberhard blev blodröd.
—Vet inte! Vet inte! Det var mig en tusan—
—Byggnaderna voro nog försäkrade och maskinerna, men lagret—
Då slog "Jublet" samman sina ullna vantar och skrek:
—Nej, dra nu åt skogen, din lättsinnige spelevinker—
Men plötsligt fick han en eftertrycklig spark på smalbenet. Och som han i detsamma blev varse Abrahams rynkade ögonbryn, och som han i själva verket hade en ganska snabb uppfattning, gjorde han hastigt ett varv på hälen och sade:
—Ja, ser du, på det här sättet så blir det ingen förlust för försäkringsbolaget. Du lurar varken Gud eller människor, du bror.
—Nej, jag gör inte det, sade Julius Krok och suckade.