[12] Den fullständiga titeln lyder: Odæ sveticæ, thet är någre verldsbetracktelser, sång-vijs författade.
[13] Lucidor, av ett latinskt ord, lucidus, som betyder skinande, klar.
[14] Ordet, Schibboleth är hämtat ur Domareboken (kap. 12:5 ff.).
[15] Dudaim = kärleksäpple.
[16] Foibos Apollon, i den grekiska gudavärlden sångens gud.
[17] Klassisk, i vidsträckt mening lika med mönstergill, ypperlig, av bestående värde.
[18] Satir = dikt som förlöjligar människornas dårskaper.
[19] Angående indo-europeernas urhem torde förtjäna påpekas, att vetenskapliga forskare i våra dagar framlagt skäl för att detta värkligen skulle ha varit beläget vid Östersjöns stränder (Nord tyskland, de danska öarna och Sydsverge).
Frihetstiden
(1718-1772).
I vissa avseenden är frihetstiden ett av de mest glänsande tidevarven i vår historia. Visserligen upphörde Sverge under Karl den tolvtes regering att vara en stormakt i politiskt hänseende, men sedan den stora ofredens dagar voro slut, nådde vetenskapen, konsten och litteraturen en blomstring, som dittills icke skådats i vårt land. Frihetstidens ledande män intogo i allmänhet en välvillig hållning gentemot den andliga odlingen, och många av dem understödde med pänningar litteraturens, konstens och vetenskapens främsta utövare. Av stor betydelse blevo de lärda samfund eller akademier, som under denna tid inrättades. Den älsta av dessa är Vetenskapsakademien, som bildades 1739, och bland vars stiftare märkas Linné, Höpken och Alströmer. Denna akademi främjar isynnerhet den naturvetenskapliga forskningen. Den för konst och litteratur varmt intresserade drottning Lovisa Ulrika grundade några år senare Vitterhetsakademien, men dess inflytande på Sverges litteratur blev ej synnerligen stort, alldenstund den snart av politiska skäl måste nedlägga sin värksamhet. I annan form blev den emellertid sedan återupprättad. De bildande konsterna uppmuntrades av Målar- och bildhuggarakademien (= Fria konsternas akademi), musiken av Musikaliska akademien.