EBBA FLEMING.
Ah! Drifven henne bort! (Förenar sig med de andra).
KATRI. Kom mig ej när! Bereden er på hvad som förestår. I störtat folket i fördärf och död. Men fast vår gård ni bränt och från oss röfvat all kärleks kraft, så lefver hatet än! Det smyger spårlöst fram vid tiggarstafven, det håller råd med skuggorna i grafven, lyss vid palatsets dörr, i kojan talar; då brista vapensköldar, remna salar. Så länge lefver det, tils hämndens dag går ned i blod,—och detta hat är jag!
(Aflägsnar sig skyndsamt).
Slut på första akten.
ANDRA AKTEN.
(Åbo torg med domkyrkan i fonden. Till höger ingången till en bod.
Något fram på scenen en schavott. Skymning).
Företa scenen.
Tvänne borgare.
FÖRSTA BORGAREN.
God afton, du, hur' står det till?
ANDRA BORGAREN (vid boddörren).
Ingenting att säga därom i så oroliga tider, som dessa.