FRANK.
Min fröken, passa på, gör ej grimaser!
(Till Trygg.)
Och ni, ni har ju slutat, gå er väg!
Hvem bjuder er stå kvar och gapa?
v. DANN. Gå, Trygg! Är något otaldt än, så säg!
TRYGG.
Nej, herre.
FRANK.
Marsch! Rör föttren, gamla apa!
(Trygg knyter handen och går brummande ut.)
SJUNDE SCENEN.
DE FÖRRE (utom Trygg).
v. DANN.
Min unge vän, om ni har tålamod,
Så låt mig tala fritt, det är min vana.
Jag känner er ej närmre, men kan ana,
Att ni med all talang dock ej är rik.
FRANK (leende).
Nej, herre, jag är fattig, mängden lik.
v. DANN. Och det finns törnen på artistens bana.
FRANK (med en blick på Julia). Men också rosor, blott man vet att spana.