EUBULOS.
Vid Hades, mer föraktlig vore jag än du,
Om jag ej djärfdes tala sanning inför dig.
RHAISTES.
Vid ord förflugna, spotska är din tunga van.
Men ville jag dig fråga, hvems blir denna graf,
Då vet jag, funne förevändningar du straxt,
Bekände ej, hvad säkert är, att den är redd
Med oblygt trots för skuggan af din konungs son.
EUBULOS.
Hvem gåfve väl den arme eljest griftens hägn?
Dock där syns Hyllos, skåda! Har jag talat sant?
RHAISTES.
Vid Zeus, han kommer. Hvad? Den öfvermodige
Bär i sin hand en bila; vill han dräpa mig?
Styr af hans uppsåt, och jag lämnar dig i ro.
(Går.)
FJÄRDE SCENEN.
EUBULOS. HYLLOS.
EUBULOS.
Ej har en större niding trampat denna mark
Än mannen där, ej någon fegare än han.
Nu lär han ej så hastigt återkomma hit,
Och detta är min goda vinst af hans besök.
HYLLOS.
Var ej den etterormen Rhaistes här igen?
EUBULOS.
Han kom och gick, han dröjde några stunder blott.