v. DANN (till Trygg). Se så, gå, ställ din vagn i skick, var flink!
TRYGG.
Allt skall bli färdigt, herre, i en blink.
ÅTTONDE SCENEN.
v. DANN. JULIA.
JULIA (for Sig).
O Gud, nu far den gamla björnen
Med uppdrag, sådant onkel nyss det gaf.
Det blir bestämdt spektakel af.
Ack, konstens väg är full af törnen.
Skall Axel kommenderas som en slaf?
Hvad är att göras?
v. DANN.
Barn, du tänker
Helt visst på målarn nu och din kostym?
JULIA
(allt ännu för sig).
Han kommer aldrig, om man kränker
Hans hederskänsla.
v. DANN.
Din barett med plym,
Hvad tror du, fäst med en rubin, som blänker?
JULIA (som förut).
Han är för stolt därtill.
v. DANN.
Om sen du stänker
En rad af stora pärlor kring din hals?