»Kom in, ska’ ni få höra.»
»Så elakt av honom att inte tala om det för oss!» klagade Isabel.
Kaptenen sökte efter ord.
»Om — om — om vi skulle spänna för Ali — — Nej, skriv opp i almanackan, Märta, att vi säjer opp bekantskapen med honom från den här dagen. Vänta mej» — han knöt näven efter de bortfarande — »när jag en gång får honom mellan skål och vägg, ska’ han allt ha igen’et!»
14. Åter en främling på ön.
Isabel M’Neils fader var köpman och numera bosatt i Glasgow. Efter sin första hustrus död hade han gift om sig för att få ett gott hem åt sitt ännu minderåriga barn. Men hans val av styvmor åt den lilla visade sig vara ett stort misstag. Det enda, den svage fadern kunde göra för sin dotter, var att så mycket som möjligt hålla henne hemifrån, dels i skola, dels hos släktingar, som han hade i Göteborg.
När Isabel vuxit upp, önskade hon skaffa sig en självständig verksamhet och antog platsen som lärarinna i engelska för kapten Melbys dotter.