»Ja, vad kan en ta sej för, när gubbstackarn hade så svårt. Jag borra’ om en bössa åt Sunnansundsbond’, han som bor där väster om körkan — och så laga’ jag en känga åt Elin — och så var det väl något annat.»
»Var du hemma hela tiden?»
»Ja då, det var en sak. Jag har suttit hemma alla tre dagarna, fast di ville ha mej bort på flera håll.»
»Och i går med? Var du hemma hela da’n?»
»Ja, det ä’ naturligt. Utom en halvtimme eller så, och då var Elin här.»
»När var det? Tänk efter.»
»Å — det kunde vara vid middagstiden eller lite senare. Jag rodde över till Frönäs med en klocka, som jag lagat åt Vedbackarn — ja, det var nog lite senare.»
»Och Jansson var hemma?»
»Jaa — men han var så full, så käringen hans körde ut’en och stängde in’en i sjöbo’n och satte hänglås för. Det gör hon alltid, när han ä’ på det viset. Och där fick han allt ligga i natt och sova bort ruset.»