— Men du kan i alla fall inte föra med dig din hustru på våra svåra resor. Du bör noga betänka denna sak.
— Detta är inte heller meningen. Jag tänker lämna henne kvar hos stammen tills jag kommer igen.
— Halef! Detta offer kan jag verkligen inte begära av dig. Men då du är förälskad bör du verkligen se till att du får behålla henne. Scheiken skall möjligen låta beveka sig så att du får behålla henne.
— Jag lämnar henne inte på andra villkor än att hon blir min verkliga hustru. Annars flyr jag med henne. — Hon älskar mig och skall följa mig till världens ände, om jag föreslår detta!
Med denna försäkran lämnade han mig.
Under tiden hade man samlats i en krets uti vars mitt den fångne sjörövaren och banditen Abu-Seïf. syntes. Jag blev ombedd att närvara vid förhandlingarna och anvisades plats bredvid scheiken Malek.
— Effendi, började denne, jag har hört att du sagt dig ha en viss rätt över denne man och jag medger detta. — Vill du överlämna honom åt oss eller vill du med oss bestämma över hans öde?
— Jag vill med eder bestämma över honom, jag och även Halef, som ju även har rätt till honom.
— Tagen då av honom hans fjättrar, sade scheiken.
Detta skedde, men Abu-Seïf. blev orörligt kvarliggande som vore han död.