— Så må du då lyssna till mina ord, o, scheik. Jag kan inte nog berömma denne unge man för hans mod och tapperhet, som han ju dessutom nu för er givit flera prov på. — Med en sådan man i er krets kunna ni finna en värdig medbroder, som helt visst skall vara er till allra största nytta. — För mig har han ofta visat sig vara oumbärlig genom mod och förslagenhet. — Därför lämnar jag honom ogärna från mig. — Men då det nu är så, att hans hjärta blivit fångat av den kvinna, som du ju redan på sätt och vis själv givit honom och då det vidare är så, att även hon älskar honom, ser jag i detta, att du bör låta dem fullt och helt få varandra — därmed givande honom en lön, som han fullt värdig också skall veta att till allas ert gagn uppskatta. — Vare detta denna hans önskan, som jag härmed såsom hans böneman velat uttala. — Sallam!
Alla hade uppmärksamt och förvånat lyssnat till dessa mina ord. Det blev en stund alldeles ljudlöst innan scheiken svarade:
— Helt visst skola inga hinder möta att upptaga denne tappre man bland oss. Må han ock bli min dotterdotters make om hon så önskar. Allt tyder på att hon därmed gjort ett gott val. — Hadschi Halef Omar jag hälsar dig som son av vår stam!
TIONDE KAPITLET.
En kuriös engelsman.
"Förskräcklig skall Herren vara över dem, ty han skall förlägga alla gudar på jorden och alla öar bland hedningarna skola tillbedja honom, var och en i sitt rum.
Och skolen i ethiopier genom mitt svärd slagne varda.
Och han skall utsträcka sin hand norr ut och förgöra Assur; Han skall göra Nineve öde, torrt såsom en öken.
Så att sig däruti lägra skola allehanda djur ibland hedningarna; och rördromar och uvar skola bo på deras torn och skola sjunga i fönsterna och korpar på bjälkarna, ty cederbräderna skola avrivna varda.
Denne är den lustige staden den så säker bodde och sade i sitt hjärta: Jag är det och ingen annan. Huru är han så öde vorden så att djuren bo därinne? Och vilken som där framom går han visslar till honom och slår med handen över honom." (Zephanja 2, v. 11—15).