— Hm!
— Kanske, kanske inte. Det kan vara så att de följde på landet vår båt som lade till och gick för ankar under nätterna. Är detta fallet, så för deras spår till stranden västerut, men blott därför, emedan de måste över floden, men inte våga sig in med de främmande hästarna då det är högvatten.
— Ni menar att de då tagit en omväg?
— Ja! De vilja söka sig ett vadställe eller ett bättre ställe att komma över på. Sedan skola de åter slå in i den gamla riktningen.
— Utmärkt! Mycket bra!
Han tog av sig kläderna och gick ned till stranden.
— Men är ni styv simmare, sir? frågade jag.
— Ja.
— Här är det inte alldeles utan risk om man vill hålla vapen och kläder torra. Bäst är, att man lägger kläderna som en turban kring huvudet.
— Gott! Utmärkt! Det skall jag göra.