— Nej! Något dylikt kan aldrig ha hänt bland några araber.
— Men så har det i alla fall gått till, och detta i din egen stam. Den dödade hette Nedschris, sonen Ferhan, och scheiken var den berömde Sosuk av schammarstammen.
Den gamle blev förlägen.
— Varifrån har du fått dessa namn? Du är ingen schammar, ingen obelde, ingen abu-salman. — Du talar västerns arabiska, men dina vapen äro icke deras i västern. Av vilken har du hört denna historia?
— En stams skam blir lika lätt ryktbar som ett helt folks ära. Och du vet att jag talar sanning. Du är en haddedihn. Dessa tillhöra schammarfolket, och du har nekat oss gästfrihet. — Nu skola vi för den skull draga vidare.
— Du är en hadschi och befinner dig i sällskap med otrogne.
— Varav kan du se att jag är en hadschi?
— På din hamail — (den guldbroderade koranen som en hadschi bär, i fodral, kring halsen) — Du skall därför bli frigiven. — Men dessa otrogna skola först betala lösen för sina huvuden innan de få draga vidare.
— De skola inte betala, ty de stå under mitt beskydd.
— De behöva inte ditt beskydd. De hava sitt lands konsul, den Allah må förgöra.