— De äro välkomna, mycket välkomna! Men berätta mig mer om dem!
Han satte sig igen. Jag följde exemplet samt omtalade för honom mitt sammanträffande med ateïbeherna så utförligt som det lämpade sig. När jag slutat räckte han mig handen.
— Förlåt, emir! Jag visste inte detta. Du och dina följeslagare äro nu mina vänner. Ni äro mina gäster. Jag vill genast säga till om ett gästabud.
Nu hade han räckt mig handen och nu först kunde vi vara säkra hos honom. — Jag förde min hand under manteln och framtog flaskan med det heliga vattnet från Mekka.
— Du tänker kanske säga till om måltiden hos bent-amm?
Bent-amm betyder egentligen kusin och är den enda formen under vilken man kan tala med en arab om hans hustru.
— Du har rätt.
— Hälsa då din hustru från mig och invig henne med några droppar ur denna flaska — med vatten från brunnen Zem-Zem. — Allah vare med dig!
— Sihdi! Du är en tapper man och en stor helig man. Kom och tala vid henne själv! Schammarernas kvinnor äro inte rädda för att visa sig för män.
Jag visste redan att dessa kvinnor inte voro några väninnor till slöjor. Jag hade redan sett flere av dem med obetäckt ansikte.