David nära på skrattade själf, ehuru det ingalunda hörde till hans vanor.
— Hvarför tog du inte prästen med då du gick på frieri så skulle det gått fortare? — Du är tokig, karl! Men så lär det ju vara när kärleken kommer.
— Hon säger att hit först måste komma en annan lärarinna, som kan taga skolan, meddelade Lehtinen missmodigt. — Och ingen kan ju veta huru länge det räcker.
— Jag sade ju att hon är en riktigt förnuftig människa. Och det kan nog behöfvas, då du mist ditt vett. Men bra har det ju gått och lycka är det för dig.
Jo, bra har det gått, medgaf Kalle, med belåtenheten på nytt skinande ur hvarje drag, oaktadt missräkningen med bröllopet.
Det dröjde emellertid icke längre än några veckor innan den nya lärarinnan kom och omedelbart därefter blef den gamla "Misstress Charles Lehtinen", såsom prästen kallade henne i lyckönskningstalet genast efter vigseln. Denna försiggick på Anttila, hvars egare klädt hela stugan med grönt, så att den liknade en stor löfsal, och hade ställt till ett dundrande brölloppskalas, utan minsta hänsyn till kostnaden. Så godt som hvarenda själ i settlementet var inbjuden och ingen enda af de bjudna hade uteblifvit.
Endast Katie saknades och det blott emedan David, då ingen kunde skickas efter henne, bestämdt motsatte sig att hon skulle göra resan ensam.
— Jag far snart själf och hälsar på henne, förklarade han — och talar om allt, som händt här hemma.
Den gamla vännens förlofning och giftermål hade rent af gjort David själf yngre. Språksammare blef han väl knappast, men han såg belåtnare ut än någonsin sedan Katie reste och drog sig på långt när icke mera så mycket undan andra människor som han förut gjort. Det bästa beviset för den inre förändringen var dock hans afsikt att göra en resa till Boston.
Den utförde han på eget bevåg redan ett par veckor efter Lehtinens bröllopp, och då han återvände var han också till det yttre en helt annan människa. Håret var klippt på stadsfason och skägget bortrakadt. Hatten var helt modern och de nya stadskläderna sågo ytterst fina ut. Men mera än tre dagar hade han icke tillbragt i Boston och ytterst svårt funno han och fru Lehtinen det att förmå honom till meddelsamhet om vare sig Katie eller annat.