Då sade den af bröderna, som tidigare fördömt den yngstes okunnighet: "Låtom oss nu visa vår broder hvad lärdom förmår, genom att ge lif åt dessa ben och skapa ett nytt lejon af dem, så att han får skämmas för sin okunnighet. Med några få trolldomsord kan jag foga ihop dessa förtorkade ben och komma hvart och ett att intaga sin rätta plats." Hvarpå han strax uttalade dessa ord, och de torra benen sökte sig samman med ett rasslande ljud, hvart och ett passande sig in på sin rätta plats, — tills dess skelettet fullständigt fogat ihop sig.
"Jag", sade den andra brodern, "kan med några ord låta senor sträcka sig ut öfver benen, — hvar och en på dessa rätta plats, — och låta mellanrummen fyllas af muskler och färgas röda af blod; jag kan skapa vätskor, ådror, körtlar och märg, de inre organen och det yttre skinnet." Till detta ändamål uttalade han några ord. Och på marken invid deras fötter framträdde lejonets kropp, fulländad, luden och väldig.
"Och jag", sade den tredje brodern, "kan genom ett enda ord ge värme åt blodet och rörelse åt hjärtat, så att djuret begynner lefva och andas och uppslukar andra djur. Och ni skola få höra hur det ryter."
Men innan han fick tid att uttala dessa ord lade den fjärde brodern sin hand öfver hans mun. "Nej", utropade han, "uttala icke det ordet. Detta är ett lejon. Om du ger det lif, så uppslukar det oss."
Men de andra gjorde narr af honom, sägande: "Gå hem, du dåre, hvad känner du om vetenskapen?"
Då svarade han dem: "Vänta åtminstone med att ge lejonet lif, tills er broder hunnit klättra upp i detta träd." Och det gjorde de.
Knappast hade han klättrat upp i trädet innan ordet uttalades, och lejonet rörde sig, och öppnade sina stora, gula ögon. Så sträckte det på sig, och reste sig, och röt. Därpå vände det sig mot de tre vise männen och slukade upp dem.
Men efter det lejonet gått sin väg klättrade den unge mannen, som intet visste om vetenskaperna, oskadd ned från trädet och återvände till sitt hem.
SAGAN OM OLYCKSVIDUNDRET
Den som äger hundra, önskar sig tusen; den som äger tusen, önskar sig hundratusen; den som äger hundratusen, fikar efter ett konungadöme; den som äger ett konungadöme, längtar efter att behärska himlarna. Och vilseledda af sitt begär begå äfven de, som besitta både rikedomar och vishet, handlingar, som aldrig bordt begås och eftersträfva ting, som aldrig bordt eftersträfvas. Hvarför denna saga — tagen ur fyrtiosjätte boken af Fa-youen-tchou-lin, blifvit nedskrifven till gagn för dem, som ge näring åt sina egna dåliga önskningar.