Han viste således alt — deras lifs hemligheter, deras små dårskaper och ömhetsbetygelser. Denne främling, som det ännu för par timmar sedan tyktes vara alldeles omöjligt att träffa, tyktes således under den korta stunden i skogen helt och hållet ha vunnit hennes förtroende. Hvad Valérie inte alt berättat honom? På huru vänskaplig fot stod hon icke redan med honom?
— Han kommer med in, ropade Valérie, han vill spela med mig. Margot! Margot, tänk dig! han och jag skola spela tillsamman. Han tycker likasom jag, att min konst fulländar hans.
Hon talade helt öppet och ogeneradt, och Waldeneck hörde henne och förrådde ingen öfverraskning. Han tyktes vara fullkomligt ense med henne. Valérie drog honom in med sig och Margot, som var alldeles yr i hufvudet af alla de känslor som stormade in på henne, gjorde intet försök att motsätta sig henne. Och det hade ju äfven varit fruktlöst, ty Valérie hade glidit henne ur händerna.
Huru hade alt detta gått till?
Tankarna surrade omkring i hennes hufvud. Waldeneck skulle resa med middagståget och man måste således begagna sig af den korta mellantiden. Frukosten stod på bordet, men ingen rörde den. Margot bad Valérie, att hon åtminstone skulle dricka kaffe. Förgäfves! — Själf hade hon stuckit en brödbit i munnen, men det var svårt för henne att få ned den. Ingen hade behof att äta. De tänkte, de kunde icke tänka på annat än musik, musik, musik! Valérie hade spelat, såsom hon aldrig förut i sitt lif spelat. Waldeneck hade ackompagnerat henne och båda hade förlorat all känsla och förnimmelse för sin omgifning; Margot, som satt tillbakalutad i sitt hörn, var till och med lika upprörd som de. Medan hon, trots det bittra kvalet i sitt hjärta, ännu helt andlös undrade och undrade, hade Waldeneck plötsligt rest sig och förklarade, att det nu var tid för honom att gå. Han hade fattat Valéries båda händer, sett henne in i ögonen och sagt:
— Vi återse hvarandra i London!
Och Valérie hade med darrande röst utropat:
— Au revoir.
Då han var borta, hade hon kastat sig i Margots armar med orden:
— Är det en dröm? Är det en dröm?