KERTTU.
Tillsammans? Du och jag?
RISTO.
Ja, just vi båda. Jag känner ju ändå bättre till herrarnas samlingsplatser och så’nt där, ser du. Du får aldrig reda på dem, om inte jag kommer med för att råda och leda dig.
KERTTU.
Men hur kan du göra det, om du blir blind?
RISTO.
Åh, kanske jag inte blir det heller. Ja, jag menar naturligtvis. Kanske jag inte blir riktigt alldeles stockblind, förstår du.
KERTTU.
Än Johanna?