"Jag drömde så illa, och jag törs inte mer vara ensam. Vill inte Maja
Lisa komma och ligga på soffan resten af natten?"
"Jo."
Maja Lisa tog dyna och täcke med sig. Alma tände nattlampan och stälde den på ett hörnbord i andra ändan af rummet.
"Hvad var det frun drömde?" frågade Maja Lisa, der hon låg på soffan.
"Jag törs inte tala om det."
"Var det så hemskt? Frun glömde säkert läsa välsignelsen, då frun gick till sängs. När jag någon gång glömmer det, så är det säkert, att jag inte får riktig sömn den natten."
"Jag har försummat det på de sista tiderna."
"Gode Gud! Ber frun aldrig mer?"
"Nej."
"Men det är illa."