"Månne man vågar ge mer, än som är ordineradt?"
Hon såg på Maja Lisa.
"Mera, mera!" envisades Alma.
"Ge nu bara, inte kan det vara farligt," uppmanade Maja Lisa.
Mina gjorde så.
"Varen tysta, det skall hållas hemligt, så att inte John får veta det.
Varen tysta."
"Gud bevare! Skulle rektorn bli ond öfver det?"
"Tala inte så högt. Ingen annan vet af det, än skogen och ljungen och stenarna."
"Hon yrar," hviskade Maja Lisa.
"På jorden vet ingen, men i döden blir det uppenbart. Allt, allt!"