— Skall jag packa upp kläderna?
— Nej kära Lisi, låt dem ligga. Det lönar i alla fall inte mödan. Jag ids inte…. Bäst att jag reser min väg. Egentligen förstår jag inte hvarför jag alls kom hit.
— Hit till vår ort?
— Ja, och till Finland öfverhufvud. Jag hade ju bort känna det … och veta huru här är.
— Du hade väl lust att ännu engång besöka ditt fädernesland?
— För att öfvertyga mig om att jag icke kan komma tillrätta här. När man engång lämnat dessa små, trånga förhållanden och sett andra slags människor —
— Men Agnes, hvad fattas då människorna här? Du tycker att vi äro tråkiga — nåväl! Detta fel är af ganska ringa betydelse. Om du inte har någonting annat emot oss —
— Skall jag säga det rent ut? Blir du inte ledsen?
— Nej, säg ut bara.
— De äro alla — bönder.