— Det göra vi nog.
— Nå stig opp då och försök.
Vi klängde upp ett, tu, tre, och sutto sedan uppspetade i höjden, ofvanpå vedträna, nöjda och belåtna.
Himmel, hvad det var roligt!
— Skola vi åka så här genom staden?
— Ja, låt oss göra det!
— Nej, men tror ni vi våga? frågade Anna.
— Hvarför skulle vi inte våga? Fanny kastade trotsigt hufvudet bakåt.
— Naturligtvis våga vi, försäkrade jag.
Hästen gick i skridt längs stadens gator, människorna tittade på oss som på undervärk, men vi behöllo vår upphöjda plats och bevärdigade dem blott med stolta blickar.