Båtsman Geting, hvilken utkastat sin offerslant såsom beskärm mot det onda och ej hållit sig till lefvande Gud, såsom hans åliggande varit, skulle slita fyrtio par spö och stå uppenbara skrift.
Järker-Mäldare, som i förakt för den kristna församlingens heliga bruk nedgräft sin hustrus dödfödda barn under hädeligt gäckeri, dömdes att mista sin vänstra arm.
Den blodrostiga källskriften säger intet mer än det anförda. Och för att där läsa hvad som läsas kan mellan raderna, har man emellanåt fått tillgripa föreställningens belysning.
En viktig sak återstår ännu att tillägga såsom slutord.
Granskar man landsbödelns och landsprofossens räkningar från denna tid, så rik på förtjänst för dem, så finner man ingenstädes namnen på Järker-Mäldare och båtsman Geting såsom föremål för deras handräckning åt domarmakten.
Dessa domar kommo, med andra ord, icke till verkställighet.
Det är då genomskinligt att de dömde, såsom ej ovanligt var, undflydde straffet och, hvad ännu vanligare förekom, sällade sig till rymlingarne mot Västanfjällen.
Rymlingarne var ett folk, som byggde och bodde i obygderna där, under fiske, jakt och begynnande odling, efter egna samhällslagar och oberoende af den öfverhet, hvars utstötta men oåtkomliga olycksbarn de oåterkalleligen voro.