FRÅN GRÄNSLANDET I NORDVÄST
MINNESRELIKER FRÅN ETT STRÖFTÅG
Under sommaren 1906 företog författaren häraf i sällskap med en ung journalist inom Västernorrlands län ett längre ströftåg efter västgränsen till de tre nordligaste länen. Därunder fördes till boks en hel riklig skörd af anteckningar om gammalt och fornt. Af dessa kulturella ortminnen skall man här nedan meddela åtskilligt, som rör Jämtlands nordligaste fjällhörn jämte ett och annat, som står i närmaste sammanhang därmed äfven inom det öfriga gränslandet.
I Frostviken, Jämtlands nordligaste fjällhörn, omtalades åtskilliga sammanstötningar, som i gammal tid förekommit mellan de äldsta nybyggarne i detta gränsland och de här sommarvistande lapparne, hvilka tilltrodde sig den uråldriga rätten till landet.
Den förste nybyggaren, som trängde upp ofvanför Gäddedet, Frostvikens nuvarande kyrkoby, fick taga till flykten för lapparne. De jagade honom en dryg sträcka intill Lermon vid Frostvikssjön, såsom vattnet då kallades. Nu heter det Kvarnbergsvattnet. Det är Faxälfvens närmaste källsjö ofvanför Strömsvattnet och sträcker sig från Gäddede ett stycke in öfver gränsen till Norge.
När den flyende nådde Lermon, såg han sjön helt svagt tillfrusen, ty det var något lidet inpå höstsidan. I oträngd sak skulle ingen ha gett sig ut på den isen, men nu var ju »lifvet till låns». Den förföljde frestade isen och kom undan, lapparne vågade sig inte efter honom.
I början af 1800-talet bodde en ensam nybyggare i den afsides belägna trakten vid Inviken under Sjougdnäs kapell, hörande till Frostviken. En gång, då han skulle gå ut och fodra sin häst om kvällen, blef han dödskjuten af två lurande lappar, som äfven senare mördade hans hustru. Barnen, minderåriga och öfvergifna som de voro midt i en vildmark, svulto ihjäl. De två lappar, som skulle ha föröfvat denna missgärning, fingo sona den med 40 par spö och halshuggning. Emellertid uppger en bland nomaderna fortlefvande sägen, att de ledo oskyldigt. Morden skulle enligt denna tolkning ha begåtts af två bofvar, som undgingo rättvisans hand.
Inom Frostviken upprinner åt norska sidan ett märkvärdigt vattendrag, som kallas Rendselån, med början norr om fjället Orklumpen. På norska sidan störtar detta vatten ned bland vilda stenhålor i marken och försvinner på en underjordisk sträcka för att slutligen helt oförmodadt skumma fram ur berget som ett källsprång nedanför branten till en väg, som löper efter en bergsida. För öfrigt utfaller ån ej i Norge, utan gör en krok tillbaka öfver gränsen hem till Sverige och tömmer sig i Kvarnbergsvattnet.