Simon Levison.
Men han var allt för upptagen av att utmåla sig mötet med den älskade för att alls läsa någon tidning och därför inträdde han, ovetande om Levisons död, i sorgehuset.
Elli mötte honom sorgklädd i salongen.
Hon hälsade honom med ett strålande leende.
— Det gick så hastigt, sade hon.
— Vilket?
— Morbrors död.
Wolfgang stirrade på henne.
— Har ni inte läst om det? undrade hon.
— Nej, fröken Elli. Jag längtade så till er, 146 att jag ej har haft intresse av annat än farten. Jag kommer i mitt aeroplan, har varit i Berlin en timme —