— Vad tusan skall jag nu taga mig till? undrade Wolfgang, när han med sin vän gick ned för advokatens trappor. Jag är ju ruinerad.
— Nej, hur så?
— Jag har skulder, som säkert uppgå till mellan två och tre millioner. Nu får jag ej mera än fyrtio à femtio tusen mark om året i inkomst.
— Nej, det förstås, men efter två år har du ju dina millioner.
— Vem vet det?
— Jo, vi måste förhindra den där undersökningen av Mars, svarade Cramer.
Wolfgang skrattade.
— Å nej, gosse lilla, det låter sig inte göra.
— Och varför inte?
— Jo, det skall du få höra. För det första är Mars en himlakropp, som bryr sig strunt om mina eller andras pengar. Den kan således sättas 21 ur räkningen. För det andra så begriper jag inte, hur en vetenskapsman, som förutom det att förtjäna en hel massa pengar också har en annan drivfjäder — äran nämligen — skulle förmås att tiga med en sådan upptäckt.