KAP. X.
Första steget.
Den tjugoåriga Elli Zander lutade sig tillbaka i automobilen, efter att hon beordrat chauffören att hålla ett par hus från morbroderns. En lätt rodnad färgade hennes kinder. Denna upplevelse var ny för henne och ägde ett lockande behag. Det låg något pikant över denna gemensamma hemlighet, något okänt och tilldragande, tyckte hon.
Morbroderns plan att störta Wolfgang föreföll henne avskyvärd — hon kunde ej riktigt sätta sig in i den, men hon skyllde på affärsmoralen för att på något sätt kunna förklara sig handlingen.
Och nu skulle hon börja behandlingen av Levison. Hon kände gott taktiken. Hon hade använt den många gånger förr med gott resultat. Det var endast att låtsa sig vara litet krasslig, strax blev gubben förvandlad till det medgörligaste lamm — hon kunde linda honom om sitt finger. 80
Hon började strax.
Men försöket slog alldeles fel. Levison kunde på intet sätt förmås att yppa något.
Elli insåg snart, att här kunde hon »arbeta» med konstgjort illamående i femtio år utan resultat; något annat och mera raffinerat måste tillgripas.