Snart hade hon funnit en ny anfallsplan och Levison blev mycket förvånad, då hans systerdotter en dag yttrade till honom:
— Morbror. Jag är en allt för onyttig samhällsmedlem.
Han såg upp småleende och frågade, vad hon menade, och om hon ej ansåge det vara alldeles nog, att hon med sin munterhet och älsklighet kastade litet solsken över hans annars så ödsliga liv.
— Det ena hindrar väl ej det andra, svarade flickan. Jag vill utföra något i livet — tjäna pengar själv och ändå vid sidan av detta vara densamma för dig, som du tycker, att jag är nu.
— Nå, nå, varför icke? Har du något förslag? undrade morbrodern.
— Ja, svarade flickan raskt, ja, jag har ett ypperligt förslag.
Levison såg förvånad på henne. Han anade redan en affär. 81
Elli fortsatte:
— Jag vill bli astronom — ägna mig åt upptäckten av Marsgåtan —
— Håll, håll, vad menar du?