»Mycket gärna, herr general.»
Och återgäldande generalens kommando vid hans inträde, befallde ingeniören den gamle krigaren:
»Sitt!»
»Hvad behagas?»
»Sitt, sitt för fan!»
»Hvad, hvad tusan nu då,» framstötte generalen och sjönk ned i en stol.
»Ni är nu inne i mitt rike, herr general. Jag är kungen och det är jag, som befaller. Det var ju ni själf, som bad mig att öppna porten.»
Och nu framlade Pompowski för den förvånade generalen sin plan om den nya Golfströmmen, den plan, hvars make i djärfhet och storslagen fantasi denne aldrig ens hade kunnat drömma om.
Och ju mera han talade, desto lifligare blefvo Swinekows ögon. Den gamle generalen hade blifvit ung på nytt. 29
Hela den väldiga planen låg klar för honom och han utbrast: