Blek ligger hon nu här. Se dödens engel Har härjat hennes friska rosenkind. Hon liknar liljan, bruten från sin stängel I förtid ned af någon stormig vind. Blod droppar än från svandunshvita barmen Och sargad är den runda sköna armen.

Hit har jag henne fört, till Svenska jorden, Och beder om en stilla graf deri, Lugn skall hon slumra i den fria norden; Sjelf var hon till sitt väsen stolt och fri; Derför skall hon ej i den jorden hvila, Utöfver hvilken endast slafvar ila.

Till hemmets stränder vill jag sedan tåga Och kräfva blodig hämnd för älskad mö. För Polens frihet vill jag lifvet våga Och kan jag icke segra, kan jag dö. Friskt mod inom mitt varma bröst jag hyser På himlen ännu hoppets stjerna lyser."

Så sagt. Han redde nu en graf och sänkte Sin bleka lilja djupt i mullen ner, — Hvad han dervid inom sin hjerna tänkte, Vet endast Gud som hjertats kamrar ser. Men morgonsolen klart på fästet blänkte — På hennes strålar kom en andehamn Till grafven ned och spred en himmelsk fägring, Svann sedan åter bort, liksom en hägring.

Tyst främlingen till skeppet återvände, Se'n han med blommor sirat kullens sand; Det hvita seglet högt i topp han spände Och flög som hafvets örn mot hemmets strand. Till afsked dessa ord jag honom sände: "Strid tappert än en gång för fädrens land!… Det rätta, sanna, segra skall med tiden!… Hell dig och hell det svärd du bär i striden!"

Blekinge.

Här fins ett landskap i vår nord, Som Blekinge vi kalla, Det alldra skönaste på jord, Hur prisets dom må falla. Tror du det ej, kom hit och se Hur allt i sommarns drägt syns le.

Så långt som ögat skönja kan Hvad rägring prakt och under; Som på en tafla om hvarann Se kullar, dalar, lunder I bländande förtrollning stå Omfamnade af sjöar blå.

Se dessa täcka blomsterfält, Der klara bäckar dansa, Och bokeskogens gröna tält, Som bergens toppar kransa. Der sitta fåglar på hvar gren Och bada sig i solens sken.

Hör vattenfallets glada brus Och luftens sångarskara Och källans sorl och vindens sus, Dem qvällens ekon svara… Det hela är ett eden likt, På sång och vackra flickor rikt.