Livets glädje är så kort Som midsommars-natten, Flyger som en vårvind bort Öfver land och vatten.
Låt oss derfor njuta den, Medan blodet svallar! Älska, dansa, sjung, min vän! Så natur'n oss kallar.
Skogen, klädd i hoppets färg, För ditt öga lyser. Solen drömmer bakom berg, Rodnar, ler och myser.
Se, nu slår hon ögat opp, Likt en blygsam flicka. Strålande af fröjd och hopp, Dalens blommor nicka.
Fjäriln svärmar, göken gal Med en sorgfri tunga; Och i rymdens blåa sal Tusen lärkor sjunga.
Bäcken, sorlande och fri, Slingrar mellan stenar. Allt i fröjd och harmoni Sig med oss förenar.
Söker sorgen någon gång Att ditt hjerta vinna, Fäll en tår och sjung en sång, Och den skall försvinna.
Hoppsan, gosse, lustigt sväng Med din unga tärna! Låt det gå i fullan fläng — Flickan följer gerna.
Som en blek och tynad ros För den kalla vinden, Flyger glädjen snart sin kos Lätt som snabba hinden.
Låt oss derför njuta den, Medan blodet svallar! Älska, dansa, sjung, min vän! Så natur'n oss kallar.