Hvad jag talte, jag vet knappt. Så sällsamt det löd,

Men var mitt ändå.

(Ser ned i barmen.)

Se han var inte död!

Se, han rör sig! Åh, blott litet äta nu!

Se här mitt bröd, du skall få det du

(Böjer sig ned.)

Och en grop i mull och en klädningsflik,

Så är du för vintern bärgad och rik.

(Ser upp och märker, hvar hon är.)