Se koret, koret, det lyser i hvitt!
Han är här, härinne, ej bild det var,
Han själf, — han ensam, ensam är kvar!
(Och det sjunger bakom henne, det är ledsvennen som sjunger:)
Här bär jag din synd, här bär jag ditt brott,
Jag bär dina minnen, Jeanne Guibour!
Det är tunga, tunga stenar blott, —
Ej lif i dem längre gror.
Här lägger jag ner den börda, du bar
I ständigt trängre, trängre skam, —