’Vad tycker doktorn i övrigt om mig?’
Han skruvade sig litet, och kikade ur ögonvrårna.
’Hm ... ni är en i mitt tycke ytterst sympatisk ung dam.’
’Jag är rik också’, upplyste jag naivt.
’Jag lyckönskar er, fröken Margit’, sade han.
’Och dessutom är jag kär! I er!’
Gud, så överraskad karlen blev. Han formligen hoppade till, och jag undrar inte på det.
’Hur ... hur sa’ ni?’ stammade han.
’Jag sade, att jag är kär i er’, upprepade jag, ’och om jag vore som ni, så skulle jag gifta mig med mig, eftersom jag är söt, sympatisk, rik och kär. Har ni lust?’
Nu smålog han litet besvärat.