Till slut kunde han dock inte underlåta att yttra sig.
»Jag tyckte, att du klagade i förmiddags öfver att du ingenting hade att göra, och nu går du ju på som en tungomålstalare.»
Rep-Lasse bromsade ett ögonblick i kapningen, strök med rockärmen svetten ur sitt upphettade ansikte och sade stolt:
»Klagar! Hvem fasen har klagat? I den här affären strömma beställningarna in, förstår du. Fick nyss en telefonorder på flera hundra kronor, och det är just den, som jag är i färd med att effektuera.»
Med det grep han åter tag i yxan och började kapa.
»Jädrans i det!» sade Lundgren begrundande. »Det tar sig således! Hvem är det, som skall ha så mycket rep?»
Om Rep-Lasses hustru sett sin man i det ögonblicket, så är det ovisst om hon kändt igen honom, ty hans anletsdrag blefvo hastigt ännu mera vanställda.
Yxan slog han i golfvet så att träflisorna röko, och gaf den därpå en spark, så att den for bort i andra ändan af rummet.
»Dj............ etc. etc.,» skrek han. »Det glömde jag ju att fråga.»
Lundgren ansåg då tiden vara inne att dra sig tillbaka, medan Rep-Lasse uppläste valda stycken ur Scrivers »Själaskatt».