Bella tviflade intet ögonblick att hon skulle göra så. Men hon undrade om hon sjelf skulle följa exemplet. Hanna hade så underliga nya idéer, men hon hade rätt i så mycket, hvarför icke också i detta? Och Bella tyckte sig känna huru andedrägten hämmades och rörelserna blefvo tvungna af den drägt hon bar.
— Ack, se der är bror Bengt, som lärt mig gå på skridskor, — utbrast hon glad och pekade bortåt isen. — Vill du icke låta honom leda dig, han är stadig som en isbjörn.
— Nej tack, jag behöfver ingen hjelp, — sade Hanna öfvermodigt i detsamma hon råkade ut för en spricka och hjelplös tumlade omkull.
— Ser du, högmod går för fall? — skrattade Bella. — Kom hit, Bentu, och räck en slagen hjeltinna din hjelpande hand!
Hanna kastade en blick på „bror Bengts“ trygga figur med de enkla kläderna och de björnaktiga fasonerna och blef lugn. Hon räckte honom förtroendefullt sin hand och han drog henne upp mera hårdhändt än ridderligt.
Bella glömde en god stund att skrinna för det makalösa nöjet att se de båda följas åt i motvinden. Hon vinglande hit och dit som kläppen i en ringklocka, han stödande henne med faderlig min. Så kafvade de sig fram till bersån, der Hanna pustande och skrattande sjönk ned på en bänk.
Bella skrann till de andra och de bildade ked. Behagfullt och mjukt gled den framåt med afmätta rörelser och alla de unga flickhufvudena böjde sig efter i samma takt. De voro icke olika en rad täcka näckrosor, hvilka vagga sina hvita kalkar i takt efter vågens slag.
Jenny Stenman sällade sig till dem. Hon hade nyss träffat den afspisade studenten, som beklagat sig öfver Hannas oartighet. Och i det hon vände blicken mot stranden, såg hon Hanna stödd af en kavaljer styra kosan mot paviljongen.
Hon fnyste till. — Den der Rappe är då den taktlösaste varelse jag någonsin sett. Nyss afsnäste hon herr Hallgren, som vänligt erbjöd henne sin hjelp, och der skrinner hon nu hand i hand med en af de föraktade „snobbarne“.
— Men, kära, men det är ju Bengt! — utbrast Bella storskrattande. Tanken att Bengt kunde bli tagen för en snobb föreföll henne utomordentligt komisk.