När turen kom till Jenny att berätta, såg hon förlägen ut och sade:
— Jag vet ej, om jag omtalar något, ni komma bara att göra narr af mig.
— Åh, kör på bara, vi skola hvarken se eller höra! — Och Bertha hängde näsduken öfver sitt hufvud.
— Nå ja, inte är det något att skämmas för. Jag var i Lovisa för att bada. Der var jag med om tolf utfärder och sexton baler.
— Det var bastant motion! — kom det från näsduken.
— Men jag hade utmärkt roligt och gjorde många trefliga bekantskaper. Mot slutet sade doktorn att jag ej skulle få dansa mera, mitt hjerta . . .
— Var krossadt af ett Lovisalejon, — ifylde näsduken.
— Men, Jenny, att du kunde vara så oförsigtig, — just när du skulle sköta din helsa, — inföll Bella förebrående.
— Mamma såg så gerna, att jag var med om allt. Man skall roa sig, när man är ung, — sade hon alltid.
Siri berättade, att hon fångat kräftor i Borgåtrakten; Bibbi hade varit rest till Uleåborg och farit i tjärbåt utför forsarne. Agnes hade varit i Helsingfors hela sommaren, badat för Everth och sett de kejserliga vid „Kofladan“. Alla hade upplefvat åtminstone något märkeligt och slutligen hade de ganska bra reda på hvarandras sommar.