001:017 Och David sjöng följande klagosång över Saul och hans son
Jonatan,
001:018 och han befallde att man skulle lära Juda barn »Bågsången»; den
är upptecknad i »Den redliges bok»:
001:019 »Din härlighet, Israel,
ligger slagen på dina höjder.
Huru hava icke hjältarna fallit!
001:020 Förkunnen det icke i Gat, bebåden det ej på Askelons gator, för att filistéernas döttrar icke må glädja sig, de oomskurnas döttrar ej fröjda sig.
001:021 I Gilboa berg,
på eder må ej falla
dagg eller regn,
ej ses offergärdsskördar.
Ty hjältarnas sköld
blev där till smälek,
Sauls sköld,
ej sedan smord med olja.
001:022 Från slagnas blod,
från hjältars hull
vek Jonatans båge
icke tillbaka,
vände Sauls svärd
ej omättat åter.
001:023 Saul och Jonatan,
så kära och ljuvliga
för varandra i livet,
de blevo ej heller
skilda i döden,
de två, som voro snabbare än örnar,
starka mer än lejon.
001:024 Israels döttrar,
gråten över Saul,
över honom som klädde eder
i scharlakan och praktskrud
och prydde edra kläder
med gyllene smycken.
001:025 Huru hava icke hjältarna
fallit i striden!
Jonatan ligger slagen
på dina höjder.
001:026 Jag sörjer över dig,
du min broder Jonatan;
mycket ljuvlig var du mig.
Dyrbar var mig din kärlek,
mer än kvinnokärlek.
001:027 Huru hava icke hjältarna fallit,
de båda stridssvärden förgåtts!»