027:013 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud,
vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
027:014 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets;
hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
027:015 De som slippa undan läggas i graven genom pest,
och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
027:016 Om han ock hopar silver såsom stoft
och lägger kläder på hög såsom lera,
027:017 så är det den rättfärdige som får kläda sig
i vad han lägger på hög,
och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
027:018 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen,
det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
027:019 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort;
men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
027:020 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt,
om natten rövas han bort av stormen.
027:021 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos,
den rycker honom undan från hans plats.
027:022 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom;
för hans hand måste han flykta med hast.
027:023 Då slår man ihop händerna, honom till hån;
man visslar åt honom på platsen där han var.
028:001 Silvret har ju sin gruva,
sin fyndort har guldet, som man renar;
028:002 järn hämtas upp ur jorden,
och stenar smältas till koppar.
028:003 Man sätter då gränser för mörkret,
och rannsakar ned till yttersta djupet,
028:004 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare,
där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot,
där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
028:005 Ovan ur jorden uppväxer bröd,
men därnere omvälves den såsom av eld.
028:006 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste,
guldmalm hämtar man ock där.
028:007 Stigen ditned är ej känd av örnen,
och falkens öga har ej utspanat den;
028:008 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur,
intet lejon har gått därfram.