054:003 Gud, fräls mig genom ditt namn,
och skaffa mig rätt genom din makt.
054:004 Gud, hör min bön,
lyssna till min muns tal.
054:005 Ty främlingar resa sig upp mot mig,
och våldsverkare stå efter mitt liv;
de hava icke Gud för ögonen. Sela.
054:006 Se, Gud är min hjälpare,
Herren uppehåller min själ.
054:007 Må det onda falla tillbaka på mina förföljare,
förgör dem, du som är trofast.
054:008 Då skall jag offra åt dig med villigt hjärta;
jag skall prisa ditt namn, o HERRE,
ty det är gott.
054:009 Ja, ur all nöd räddar det mig,
och mitt öga får se med lust på mina fiender.
055:001 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David.
055:002 Lyssna, Gud, till min bön,
och fördölj dig icke för min åkallan.
055:003 Akta på mig och svara mig.
I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
055:004 vid fiendens rop,
vid den ogudaktiges skri.
Ty de vilja draga fördärv över mig,
och i vrede ansätta de mig.
055:005 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst,
och dödens fasor hava fallit över mig.
055:006 Fruktan och bävan kommer över mig,
och förfäran övertäcker mig.
055:007 Därför säger jag:
Ack att jag hade vingar såsom duvan!
Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
055:008 Ja, långt bort skulle jag fly,
jag skulle taga härbärge i öknen. Sela.
055:009 Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt
undan stormvind och oväder.
055:010 Fördärva dem, Herre;
gör deras tungor oense.
Ty våld och genstridighet
ser jag i staden.
055:011 Dag och natt gå de omkring den,
ovanpå dess murar,
ondska och olycka råda därinne;
055:012 ja, fördärv råder därinne,
och från dess torg vika icke
förtryck och svek.
055:013 Se, det är icke en fiende som smädar mig,
det kunde jag fördraga;
det är icke min ovän som förhäver sig mot mig,
för honom kunde jag gömma mig undan.
055:014 Nej, du gör det, du som var min jämlike,
min vän och förtrogne,
055:015 du som levde med mig
i ljuvlig förtrolighet,
du som i Guds hus gick med mig
i högtidsskaran.
055:016 Döden komme över dem oförtänkt,
levande fare de ned i dödsriket;
ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan.
055:017 Men jag ropar till Gud;
HERREN skall frälsa mig.
055:018 Afton och morgon och middag
vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga,
och han skall höra min röst.
055:019 Han förlossar min själ och skaffar henne ro,
så att de icke komma vid mig;
ty de äro många, som stå mig emot.