063:006 Min själ varder mättad
såsom av märg och fett;
och med jublande läppar
lovsjunger min mun,
063:007 när jag kommer ihåg dig på mitt läger
och under nattens väkter tänker på dig.
063:008 Ty du är min hjälp,
och under dina vingars skugga jublar jag.
063:009 Min själ håller sig intill dig;
din högra hand uppehåller mig.
063:010 Men dessa som stå efter mitt liv
och vilja fördärva det,
de skola fara ned i jordens djup.
063:011 De skola givas till pris åt svärdet,
rovdjurs byte skola de varda.
063:012 Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.
064:001 För sångmästaren; en psalm av David.
064:002 Hör, o Gud,
min röst, när jag klagar,
bevara mitt liv,
ty fienden förskräcker mig.
064:003 Fördölj mig för de ondas hemliga råd,
för ogärningsmännens larmande hop;
064:004 ty de vässa sina tungor likasom svärd,
med bittra ord lägga de an såsom med pilar,
064:005 för att i lönndom skjuta den ostrafflige;
plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.
064:006 De befästa sig i sitt onda uppsåt,
de orda om huru de skola lägga ut snaror;
de säga: »Vem skulle se oss?»
064:007 De tänka ut onda anslag:
»Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!»
Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.
064:008 Då skjuter Gud dem;
plötsligt sårar dem hans pil.
064:009 De bringas på fall och få straff för sina tungors skull;
var och en som ser dem rister huvudet.
064:010 Och alla människor varda förskräckta;
de förkunna vad Gud har gjort
och förstå hans verk.
064:011 Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN
och taga sin tillflykt till honom,
och alla rättsinniga
skola berömma sig.
065:001 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.